* En kaxigt ödmjuk
kvinna
* I år har jag varit gift i
25 år med
världens mest
underbara Man
* Många vänner som
jag försöker umgås
ofta med - det man
vill behålla får man
vårda; Covid-19-tider gjorde det hela lite kämpigt. Men 2022 blev ett bättre år att träffa vänner.
* Periodare vad gäller
bokläsandet - Har precis läst Micael Dahlens 2 böcker: LyCka och Livet Läs mina tankar
Innan dess blev det Elena Ferrantes
4 böcker:
Min fantastiska väninna
Hennes nya namn
Den som stannar,
den som går
Det förlorade barnet
Senaste boken var Camilla Davidssons - I fikonträdets skugga, en riktigt "må-bra-bok".
* Lägger tid och kärlek på ett nytt boende i Spanien
Hur länge får man skylla på sina minnen?
Säga att man har det som man har det pga något som
hänt tidigare?
Säga att man mår som man mår pga något som hänt
tidigare?
Gömma sig i alkohol eller droger för att slippa minnas?
Bära sig illa åt och skylla på gamla minnen?
Jag tror bestämt att man är ”sin egen lyckas smed” och
måste göra något åt sitt ”nu”.
Ta lärdom av sina erfarenheter och minnen, men aldrig
gömma sig bakom dessa.
Goda eller onda (erfarenheter och minnen), jag är själv
ansvarig för det liv jag lever nu och hur jag själv agerar
gentemot både mig själv och omvärlden.
Jag måste helt enkelt bestämma själv vilket liv jag vill
leva och vilka relationer jag vill ha.
Lära mig leva med mina minnen, acceptera det som
hänt och gå vidare.
Om jag dör imorgon, hur vill jag då att jag lever idag?
Ett ord (skrivet eller sagt) går aldrig att ta tillbaka. För att rätta till det jag sagt eller skrivit måste jag be om ursäkt och mena det. Sedan måste jag vika en ansenlig tid till att få tillbaka det förtroende jag en gång hade och visa i ord och mening att jag ångrat mig och bättrat mig.
Om någon gjort mig orätt, i ord eller handling, och relationen betyder mycket för mig, får jag ta konflikten och försöka reda ut det som skett. Men jag kan inte tvinga fram en förändring, bara bjuda till för egen del. Och i slutändan acceptera resultatet. Betyder relationen lika mycket för min motpart som för mig, kommer vi så småningom fram till en ny fas i relationen. Oftast en mycket djupare och bättre relation pga att vi faktiskt klarade konflikten.
Är jag ensam om att vilja behålla relationen blir det smärtsamt att inse det, men jag måste acceptera det. Jag kan inte tvinga mig in i en relation eller tvinga den kvar.
De minnen jag har, de erfarenheter jag har, ska ge
mig styrka och insikt. Det bestämmer jag själv. De
minnen jag har, de erfarenheter jag har, får inte göra
mig bitter och elak. Det bestämmer jag själv. Jag
väljer själv hur jag vill leva mitt liv. Och är ytterst
ansvarig för mitt eget liv.
Copyright © 2012 CompanyName.com